The end.
Annars är det här Studenter på vifts sista inlägg. Tack för den här tiden och för att ni har följt oss på vår resa!
THE END
Nu är det DIN tur!
Vi kan i alla fall inte annat än att rekommendera sådana här typer av resor. Du, och din omgivning, kommer aldrig att kunna få ut lika mycket av en charterresa som utav en volontärresa.
För dig som känner att du vill testa på hur det är att volontärarbeta utan att ge dig iväg under en alltför lång tid kan den typen av resa vi själva genomförde vara ett bra alternativ. Då reser du under relativt kontrollerade omständigheter och har inte lagt ut en förmögenhet om volontärarbete inte visar sig vara något för dig (något vi starkt misstror). Annars, om du känner dig redo för en längre vistelse, finns det ett stort antal andra valmöjligheter. I sådana fall är det ofta vanligt att man väljer att kombinera sin resa med andra typer av aktiviteter (i Thailand var det exempelvis många volontärarbetare som senare gav sig iväg för att backpacka). Du kan enkelt sagt utforma din volontärresa helt utefter dina egna förutsättningar!
Om du funderar på att volontärarbeta men är i behov av vägledning kan Volontärresors hemsida (www.volontarresor.se) vara en bra idé att besöka; här hittar du exempel på många olika typer av volontärresor till ett flertal destinationer. Glöm bara inte att det finns ett stort antal andra organisationer som arrangerar volontärresor! Vi själva anser dock att Volontärresor gjorde ett bra jobb när vi planerade och utförde vår resa. Annars kan du självfallet mer än gärna använda Studenter på vift som inspirationskälla!
På återseende!
Linnea och Helene
Bildspel
BILDER!
Bilder från skolhemmet:
Tjejernas sovsal
Killarnas sovsal
Bilder från lite roliga stunder med volontärerna:
Utdrag ur Helenes resedagbok
"Idag var vår sista dag på skolhemmet. Som vanligt har jag känslan av att tiden har gått väldigt fort, men att jag ändå har varit på plats under en lång tid.
Det var riktigt konstigt att gå runt och se hur mycket framåt det har gått med de olika byggprojekten, särskilt när jag och Linnea har varit delaktiga i praktiskt taget alla av dem. Vi har faktiskt åstadkommit något! Också blev det så mycket mer tydligt hur bra vi har lärt känna flera av barnen. I mitt fall är det Wit och Kitty jag har kommit närmast. Wit var den jag hade allra svårast att säga hejdå till. Det var omöjligt att inte börja gråta när han och flera av de andra barnen stod kvar och vinkade när volontärernas buss körde iväg ifrån skolhemmet i slutet av dagen. Hur skulle jag inte kunna göra det när jag med största sannolikhet aldrig kommer att få träffa honom, som är så speciell, smart och kärleksfull, eller någon av de andra barnen igen? Men på ett sätt var det fortfarande inte en dålig typ av gråt. Den gav mig bekräftelse på att jag fått bra kontakt med flera av barnen, vilket får min och Linneas vistelse att kännas så mycket mer betydelsefull.
Nu när vi inte har något mer jobb framför oss har jag börjar ställa in mig på hemfärd. Även fast jag inte längtar tillbaka till kyla och plugg tror jag att resan har varit lagom lång. Nu har jag fått testa på hur det är att volontärarbeta och att vara ute på helt okänd mark. I framtiden kommer jag att vara redo för längre resor."
Vad skulle jag säga är innebörden av att volontärarbeta?
Min upplevelse har gett mig tron att volontärarbete innebär att lära sig om sin omvärld samtidigt som man hjälper den. Det handlar också om att ändras som person; att lära sig att inte vara så jävla självcentrerad och se värdet med att värna om sin omgivning.
Linneas reflektioner kring resan (efter hemfärd)
11/3-2010, torsdag 17.00
"Det jag visste säkert när jag reste till Thailand var att jag ville göra en skillnad. Under början av vistelsen kunde jag faktiskt inte riktigt förstå vilken skillnaden med mitt arbete blev; jag undrade om jag berörde över huvud taget. Men den känslan förändrades väldigt snabbt.
Det var när jag fick bättre kontakt med barnen som jag på riktigt började känna att min närvaro var betydelsefull. Det var underbart att se hur glada de blev över att träffa mig och de andra volontärerna varje dag! Också tog inte lång tid innan jag började se små glimtar av resultat från mina och Helenes insatser i byggprojekten; hur väggar efter kämpigt arbete hade blivit redo att målas om m.m.
Resans mest utmärkande händelse var kvällen då jag och Helene övernattade på skolhemmet. Känslan jag hade då var att jag befann mig precis där jag var menad att vara. Under den här natten var det jag och Helene som lärde oss av barnen, tillskillnad från under dagarna då det var barnen som lärde sig av oss. Kort sagt visade de oss att man kan utstråla glädje även fast man inte lever under de bästa av omständigheter.
För mig är det en självklarhet att den här resan har breddat mitt perspektiv på världen. Den har också gett mig tron att man som volontär, oberoende av vilket sorts projekt man än väljer att delta i, kommer att få ge till sin omgivning samtidigt som man tar emot minst lika mycket i gengäld. Min och Helenes vistelse har också varit något bland det roligaste jag har upplevt. Det är helt enkelt omöjligt att bli missnöjd med en sådan här resa!"
Vad anser jag är innebörden av att volontärarbeta?
Egentligen precis det som står ovan: att se en tydlig skillnad i det arbete man utför och att få minst lika mycket, om inte mer, tillbaka i gengäld.
Overnattning pa skolhemmet
I tisdags sov vi over pa skolhemmet. Upplevelsen i sig ar obeskrivlig! Den var bade rolig, spannande, kanslosam, sorglig och pa vissa satt valdigt forvirrande. Manga av barnen var ivriga att umgas och kramas med oss, vilket verkligen tog fram vara moderliga sidor. Det ar otroligt hur snabbt man borjar kanna sig beskyddande gentemot dem! Under natten sov vi pa tunna madrasser, vilket var samma sak som att sova pa golvet. Var inte direkt bekvamt och det ar sorgligt att tanka sig att barnen sover pa det viset hela tiden.
I ovrigt var vi under overnattningen med om nagra intressanta kulturkrockar. Exempelvis har vi lart oss att vi som volontarer ska buga nar lararna ger oss nagon typ av gava, men att vi absolut inte ska gora det nar barnen ger oss nagot. Ocksa ar det i Thailand sedvana att bokstavligt talat mata sina gaster! Vi fick aven lara oss att barnen varje morgon radas upp pa led och sjunger nagon typ av sang, formodligen nationalsangen, medan den thailandska flaggan hissas. Efter det halls ett antal tal (vi har absolut ingen aning om vad de handlar om eftersom de holls pa thailandska). Slutligen marscherar barnen in i skolan pa led till orkestermusik.
Summa sumarum en valdigt intressant och rolig upplevelse!! Men det basta av allt var utan tvekan den fina kontakten vi fick med vissa av barnen.
Direkt fran traktens internetcafe
Idag har vi varit lediga och passat pa att ta det lugnt. Har bland annat tagit en langre promenad runt trakterna. Omgivningarna ar otroligt vackra men det gar inte att inte lagga marke till den radande fattigdomen. Vissa hus ar i ett rattsa bra skick, men skjul och andra extremt enkla boenden dominerar. For ovrigt var alla vi stotte pa valdigt oppna och ville garna halsa eller till och med byta nagra ord. Snacka kontrast mot det svenska samhallet! Pa vagen tillbaka till Volontarcentret traffade vi en man som inte kunde prata ett ord engelska, men han lyckades anda visa valdigt tydligt att han ville att vi skulle kopa en kokosnot av honom. Vi lat oss overtalas och den var faktiskt riktigt god! Kandes dock lite speciellt att strosa gatan fram med en halv kokosnot i handen!
Imorgon blir det kul att komma tillbaka till skolhemmet. Till pa tisdag planerar vi att sova over dar, nagot flera volontarer tidigare har gjort. Barnen sags tycka att det ar valdigt roligt och vi ser sjalva mycket fram emot det. Da kommer vi att sova i samma sovsal som flickorna (flickor och pojkar sover separat). Det kommer med sakerhet bli en stark upplevelse; aven fast vi tidigare har sett hur en del av barnen sover kommer det formodligen att kannas mer verkligt nar vi sjalva bor over. Nar vi tidigare har besokt sovsalarna har det inte gatt att fullt bearbeta de intryck vi fatt (det vi har sett ar att alla barnen sover pa tunna madrasser pa nagot som mest liknar ett loft).
For ovrigt har det sedan den senaste uppdateringen uppkommit en del kanslor av frustration. Nagra av volontarerna pa plats visar pa bristande engagemang och far oss att undra vad de egentligen gor har. Ocksa hor vi allt fler berattelser om volontarorgnaisationer som ar daliga pa att informera, vilket kanns valdigt trakigt eftersom nagot sadant kan komma att avskracka manniskor fran att volontararbeta. I vart fall har vi kannt att Volontarresor har hallt oss relativt bra uppdaterade. Visserligen hade vi innan vi kom hit inte hort talas om de tema-veckor manga ger sig ivag pa (exempelvis kultur-veckor, tracking-veckor eller beach-veckor), men da vi inte finner dessa sarskilt intressanta och i ovrigt har blivit bra informerade kanner vi oss nojda.
Men sjalvklart ar det i slutandan de positiva kanslorna som dominerar! Allt kan inte vara perfekt, men anda ar vi fortfarande otroligt nojda! Var vistelse har hittills kannts givande bade for var omgivning och oss sjalva.
En vecka senare!
Den här dagen började med att vi som vanligt gick upp strax innan åtta och gav oss iväg mot skolhemmet en timma senare. Förmiddagen ägnade vi oss åt att blanda cement som vi senare använde för golvläggning till den blivande matsalen. Efter det åkte vi iväg på lunch (volontärerna äter på ett matställe ungefär 2 minuter med buss ifrån skolhemmet). På eftermiddagen blev det fotbollsturnering! Det var ett stort antal lag som alla fick möta varandra och det som tog hem segern fick slutligen möta volontärerna. Sjävklart förlorade vi....
Klockan blev slutligen tre och vi började göra oss iordning för att åka hem. Det blev en väldigt känslosam tillställning! En av volontärerna var otrolig glad över att ha avslutat jobbet med barnens duschrum. Hon visade bilder på hur det sett ut innan och skillnaden var otrolig! En annan hade sin sista dag på skolhemmet och sa hejdå till alla barnen, vilket var väldigt sorgset. Det påminde oss om att vi själva inte har så lång tid kvar innan det är dags att åka hem. Att så många barn även var ivriga att säga hejdå till oss andra, detta med tanke på att vi inte kommer att se dem igen först på måndag, gjorde oss också ledsna eftersom det påminde oss om att volontärerna på många sätt ger dem den kontakt de annars skulle ha fått av sina familjer och att det på många sätt borde kännas väldigt ensamt för dem under helgerna (förmodligen också under resten av veckan).
I övrigt har vi fått en del tid att ta det lugnt. En eftermiddag åkte vi till poolen i Sing Buri och åt sedan ute på restaurang. Det var trevligt, men på något sätt kändes det också fel när vi vet hur det är för barnen på skolhemmet. Vi har också hållit i våra två första engelskalektioner! Det gick bättre än väntat. Ena lektionen lärde vi ut kroppsdelarna, andra några enkla fraser om vädret. För att göra något kul av det hela har vi blandat upp med sång och lek!
Nästa gång vi uppdaterar blir på söndag. Tyvärr kan vi inte visa några bilder än, utan måste vänta tills vi kommit hem och har tillgång till rätt sladdar. Men efter hemfärden kommer vi självfallet lägga upp massor med bilder på bloggen!
Det känns som att våra inlägg aldrig riktigt täcker allt det vi skulle vilja förmedla, men fortsätt hålla koll så hoppas vi att helhetsbilden kommer att bli tydligare!
Direkt från Sing Buris volontärcenter
Flygresan gick bra, men den var extremt lång. Vi gick upp fyra på fredag morgon och var på resande fot i nästan 20 timmar. Vi landade i Bangkok runt 7 på morgonen och då bar det direkt iväg på upptäcksfärd. Vi var väldigt trötta, men orkade i alla fall att se och göra allt det vi tänkt oss!
Dagen efter tog vi oss till Sing Buri med buss. Det märktes direkt att vi lämnat de vanliga turistområdena! Här ute är en västlänning betydligt mer exotisk än i storstaden. Det känns bra, för på så vis får vi möjligheten att se den thailändska kulturen på riktigt. Vi får uppleva hur otroligt vänliga thailändare är, den vackra arkitekturen men också den stora fattigdomen.
Idag var vår första dag på skolhemmet. Vi ägnade oss åt att lägga golv och skrapa färg av väggar som ska målas om. Fick även tillfället att träffa några av barnen. De flesta är väldigt nyfikna och vill gärna prata, även fast deras engelska inte är så bra. Det ska bli spännande att se hur det går imorgon, då håller vi vår första engelskalektion!
Allt är helt enkelt väldigt bra! Varje dag känns som ett äventyr.
NU BÄR DET AAAAAAAAAAAAAAV!!
Det är omöljligt att beskriva hur det känns när dagen man så länge har jobbat emot äntligen är här!! Det är faktiskt extremt svårt att inse att vi verkligen ska åka iväg. Vi hoppas verkligen att även ni någon gång kommer få känna av hur det är att stå inför något som känns så pass spännande och betydelsefullt!
Vår resa kommer inte att likna något annat vi tidigare har upplevt. Vi kommer att befinna oss på andra sidan jordklotet under helt nya levnadsförhållanden. Den sida vi kommer att se av Thailand kommer inte att vara den de flesta svenskar som besöker landet upplever. Vårt hopp är att vi kommer kunna visa den här sidan även för er! Självklart hoppas vi också att våra insatser på plats kommer att göra en skillnad.
Slutligen: önska oss ett STORT lycka till och håll tummarna för att vi inte virrar bort oss i Bangkok ;) Glöm inte heller att hålla ett öga på bloggen när vi är borta. Om vi får tillgång till en dator kommer vi att uppdatera er om hur allt går!
MASSOR MED STORA KRAMAR!
Sing Buri
Syftet med projektet i Sing Buri är att gynna lokalbefolkningen. Några av de vanligaste uppgifterna volontärerna ägnar sig åt är att funktionera som lärarassistenter i grundskolan, ta hand om barnen från skolbarnhemmet och hjälpa till med pågående byggprojekt. Som du säkert förstår är det här också det vi själva kommer att ägna oss åt! Läs gärna vidare på http://volontarresor.se/projektbeskrivningar/Thailand%20KortPB.pdf :)
I övrigt så är Sing Buri en mindre stad belägen ungefär 3 timmar norr om Bangkok. Själva projektet pågår strax utanför staden. Hit kommer vi att ta oss med hjälp av tuctuc-bussar!
Eftersom vi kommer att befinna oss i de mindre "turistiga" delarna av Thailand, vilket betyder att invånarna inte är lika vana vid den västerländska kulturen som till exempel de som bor i Phuket, kommer vi att behöva tänka en del på hur vi anpassar oss. Bland annat är det viktigt att inte klä sig på ett utmanade sätt, exempelvis anses det vara opassande att visa för mycket av armarna och benen. En västlänning skulle kunna uppfatta det här som något konstigt, men vår tanke är att det bästa är att ta seden dit vi kommer. På så sätt är chansen större att man bli accepterad, vilket ökar möjligheten att göra en positiv insats!
.............Mindre än en månad kvar..................
Intervju med Maria Olsson (Volontärresor)
Hej allihopa!
Efter en lång julledighet är vi äntligen tillbaka och nu är det bara 5 veckor kvar! Vi är båda sjukt taggade! Med tanke på att tiden till resan är knapp är det här en bra tidpunkt för er som har frågor att ställa dem. Fråga gärna via kommentar så lovar vi att svara så gott vi kan!
Sen sist har vi hunnit med ett nytt möte på Volontärresor då vi träffade Maria Olsson. Maria har jobbat inom organisationen sedan 5 år tillbaka och har nyligen kommit hem från en resa i Asien. Huvuddelen av tiden var hon på semester med familjen, men i slutet tog hon även möjligheten att besöka projektet i Sing Buri, Thailand. Det här var väldigt passande med tanke på att det är just dit vi själva ska! Vi tänkte att även ni skulle finna intresse i att höra lite mer om hennes viselse.
Här följer därför Studenter på vifts andra intervju:
Vad har du vanligtvis för arbetsuppgifter på Volontärresor?
Jag ansvarar för Latin Amerika och Ghana. Jag tar också hand om webben.
Vad ägnade du dig åt under besöket i Sing Buri?
Jag skaffade mig först och främst en tydligare bild av den reform som kommer att ske bland volontärerna i Sing Buri. Vår samarbetspartner, som har huvudansvaret för projektet, har nämligen beslutat att minska antalet volontärer på plats. Tanken med det här är att förhindra att volontärer reser dit men inte har något att göra, vilket har varit fallet sen en tid tillbaka. Jag har också besökt volontärernas boende och några av de skolhem som finns.
Vilka var målen med din vistelse?
Att se över att allt fungerar som det ska och att skaffa en uppdaterad bild av projeket.
Skulle du säga att du uppfyllde dem?
Ja, jag fick ut mycket av besöket, särskilt på grund av att jag kunde prata med huvudanvariga i person.
Upplevde du något under resan som var speciellt utmärkande?
Jag blev positivt överaskad över att barnens skolmaterial höll en så pass hög standard!
Vilka människor skulle du rekommendera den typen av volontärresa ni erbjuder till Sing Buri?
De som vill prova på hur det är att vara volontär, men fortfarande inte känna sig utlämnade. Det är inte ett projekt jag skulle kalla "hardcore".
Vad tycker du är innebörden med att volontärarbeta?
Att möta nya kulturer och få många tankeställare! Det är definitivt värt att testa.
Maria på ett av Sing Buris skolhem
Sponsring
Som visad uppskattning för hjälpen har vi möjligheten att nämna dig/er här på bloggen. Om önskan finns kan vi också hålla föreläsningar om projektet.
Om det här låter intressant, hör av er till oss på [email protected]
Med vänliga hälsningar,
Linnea och Helene
Konsten att fixa en extremt opraktiskt resa
.
.
Om ni undrar varför vi har bokat en så pass krånglig resa beror det på att vi vill resa så billigt som möjligt. Vi är trots allt studenter! Om man är ute efter billiga flygbiljetter kan det därför vara bra att ställa in sig på en lite opraktiskt resväg och krångliga tider. Självklart är huvudnyckeln också att vara ute i god tid. Glöm inte heller att tänka på att de billigaste biljetterna ofta är billiga av en anledning, därför kan det vara bra att göra en avvägning mellan biljettpriset och säkerheten hos det flygbolag man flyger med.
